Hej alla snyggingar! Kom hem igår från ridlägret, jag hade det toppen! En av dom roligaste veckan på lääänge! Och jag fick verkligen den bästa ponnyn, Gusta<3. Jag har, ingen har, någonsin sätt en så fin ponny. Så fort jag hade en ledig stund gick jag till hagen, redan den andra dagen gnäggade hon när jag närmade mig hagen, släppte både hö:et hon höll på att äta och travade emot mig :) Jag var överlycklig. Sådär höll det på hela tiden. Sen kom sista dagen.. det var en av det värsta i mitt liv ;( För hon var en privat ponny (ridlägret hade bara lånat henne för det fattades hästar) och hon skulle säljas.. ägaren hade frågat mig tusentals gånger - om jag ville köpa henne eftersom vi passade så bra ihop och för att jag verkligen älskade henne men hon kostade alldeles för mycket.. 50.000 x 2 = 100.000:- . Så det här skulle då bli den sista gången jag fick träffa henne och sista gången jag skulle sitta på henne.. innan vi åkte stog jag med Gusta i evigheter, kunde inte släppa henne. Gusta hade alltid gått därifrån för att käka gräs men nu stannade hon brevid mig hela tiden, släppte inte våran ögonkontaks tills hon la sin mule på min hals. Jag gick därifrån.. kunde inte vända mig om för att ta emot henne blick. Jag gick längst hagen och hon gick brevid mig. Jag satte mig tårögd i bilen och vi kör iväg. Jag ropar, BACKA! pappa backar, jag drar ner rutan. Ropar, GUSTA! (står cirka 30 meter bort) Och hon vänder sig om, sträcker på huvudet och när hon ser mig hänga från fönstret travar hon så långt fram hon kan komma vid staketet och står där o tittar efter bilen tills bilen är borta o jag aldrig kommer få se den underbaraste häst någonsin.

Jag fick förutom den bästa hästan flera jätte roliga vänner :) Hanna, Agnes Elvira var dom jag hängde med mest, fast elvira lärde jag känna bäst xD Hon är riktigt sköön. Aja.. enjoy de pix.